Trodde faktiskt inte att det skulle hända mig..att ta till förnuftet och låta kroppen bestämma dagen..men nu har det iaf hänt.Känns ju helt underbart,inget jobb inplanerat förrän semesterschemat börjar och så ska det nog förbli.Tar dagen som den kommer och det jag inte har lust att göra, gör jag en annan dag.Varför ska man slita runt som en idiot och ha den där perfekta ytan??Nej lite skit i hörnen har ingen dött av (då hade inte familjen Alexandersson levt längre...)..Alla flyr runt och städar,putsar och har sig...jag beundrar er verkligen,men till vilket pris är det??

Känner mig mera harmonisk efter denna insikten och ska verkligen prova fortsätta att lyssna på mig själv och min kropp!!
Fortfarande är det mycket att göra men det tar sig sakta men säkert över ytan.
Har tom fått komplimang av gubben att jag inte är så trött längre....